Så anmäler du ett kryptobedrägeri i Sverige

Har du blivit lurad på kryptovaluta gör du två saker samma dag: anmäler till polisen, och publicerar mottagaradresserna så att de finns registrerade.

Anmälan startar brottsutredningen. Den publika registreringen verkar direkt — adressen blir synlig för börsernas compliancefunktioner, för utredare och för nästa person som står i begrepp att skicka pengar.

Timmarna efter att du förstått vad som hänt väger tyngst. Ju tidigare adresser och transaktionshashar är dokumenterade, desto större chans att en börs fryser medlen innan de förs vidare i flera steg.

Det viktigaste först

• Det här brottet kan du inte anmäla på webben. Polisen listar de brott som går att anmäla via e-tjänst, och sätter sedan "bedrägeribrott (utom kontokortsbedrägeri)" i gruppen som kräver telefon eller besök. Investeringsbedrägeri är alltså 114 14 eller en polisstation, och inget annat.
• Säg investeringsbedrägeri när du ringer. Det är polisens egen benämning på det här. "Kryptobedrägeri" är vad tidningarna skriver, och det är inte alltid samma sak i ett anmälningsformulär.
• Polisens ord för det som händer efteråt är avgiftsbedrägeri — någon lovar hjälp mot en avgift. Ett nytt brott, ingen räddning.
• Polisen frågar efter mottagarens bankkontonummer eller IBAN om något led gick via bank. Ta fram det innan du ringer.
• Finansinspektionen hjälper dig inte personligen. FI:s egen formulering: "Vi på FI kan inte ge dig personlig hjälp." Varningslistan används före en insättning.
• Ekobrottsmyndigheten är inte din väg. Deras katalog är bokföringsbrott, skattebrott, borgenärsbrott och finansmarknadsbrott. Ett investeringsbedrägeri mot en privatperson hanteras av polis och åklagare.
• Utan mottagaradresser, transaktionshashar och oklippta skärmdumpar finns ingen utredning att göra.

Vad du gör de första timmarna

Sluta skicka pengar. De flesta gör en sista överföring för att någon säger att en skatt, en avgift eller en "frisläppning av kontot" krävs innan uttaget går igenom. Den kommer aldrig tillbaka.

Sedan, i den här ordningen:

1. Kopiera mottagaradresserna och transaktionshashen (TXID) för varje överföring. Allt finns i historiken i din plånbok eller på börsen du skickade från. Det är den viktigaste uppgiften i anmälan.
2. Skärmdumpa allt innan det försvinner. Hela chattkonversationen, profilen som kontaktade dig, plattformens webbadress, dashboarden som visade dina påstådda vinster. Sådana sajter är nedstängda inom dagar.
3. Ring din bank om något led gick via bankkonto eller kort. Har överföringen precis gjorts kan den i vissa fall stoppas.
4. Kontakta börsen du skickade från så att den flaggar adressen.
5. Ring 114 14 och anmäl. Numret är öppet dygnet runt, alla dagar. Ring 112 bara om brottet pågår just nu.

Var anmälan görs

Polisen — 114 14 eller en polisstation

Polismyndigheten publicerar två listor. Den ena är brott som går att anmäla på webben — stöld, inbrott, kontokortsbedrägeri, skadegörelse. Den andra är brott där du behöver ringa eller besöka en polisstation, och där står bedrägeribrott (utom kontokortsbedrägeri) ordagrant. Polisens sida om investeringsbedrägeri säger samma sak: "Det finns två sätt att göra en polisanmälan på: ring polisen på 114 14, besök en polisstation." Två sätt, inget tredje.

Det är ingen teknikalitet. Många letar en kvart efter en e-tjänst som inte finns och skjuter anmälan till dagen efter. Ring i stället — telefonen är öppen dygnet runt.

Du får en kopia inom cirka tio arbetsdagar — har du digital brevlåda tidigast efter 48 timmar, annars till din folkbokföringsadress. Diarienumret står högst upp. Spara det; banken, börsen och försäkringsbolaget frågar efter det.

Åklagarmyndigheten

Du anmäler inte till åklagare. Polisen tar upp anmälan och åklagare leder förundersökningen när det är aktuellt. Polis först, alltid.

Ekobrottsmyndigheten hanterar en annan sorts brott

Ekobrottsmyndigheten utreder ekonomisk brottslighet i företagsform: bokföringsbrott och skattebrott är de vanligaste, därtill borgenärsbrott, finansmarknadsbrott, penningtvätt och subventionsbrott. Bedrägeri finns med, men som en brottstyp som i huvudsak utreds av åklagare och polis.

Din anmälan hör hemma hos polisen. Att skicka den till EBM först betyder att den ändå ska vidare.

Vilket underlag du behöver

• Mottagaradresser du skickat kryptovaluta till
• Transaktionshash (TXID) för varje överföring, med datum och klockslag
• Mottagarens bankkontonummer eller IBAN, om bank varit inblandad
• Oklippta skärmdumpar av hela konversationen
• Exakt webbadress till plattformen eller annonsen
• Kontoutdrag och köpkvitton för kryptovalutan
• Namn, telefonnummer och e-postadresser som använts mot dig
• En skriven kronologi: första kontakten, varje betalning, sista kontakten

Kontrollera innan du betalar — FI:s varningslista

Finansinspektionen varnar för aktörer som erbjuder finansiella tjänster till svenska konsumenter utan tillstånd. Listan är byggd för att slås upp före en insättning, och att en aktör inte står där är inget friande besked — bedragare byter namn snabbt.

Den 12 februari 2026 lade FI till tio aktörer utan tillstånd och använde samma pressmeddelande till att varna för fenomenet räddningsbolag — de som ringer upp människor som redan blivit lurade och lovar pengarna tillbaka mot förskottsbetalning. FI:s konsumentskyddsekonom kallade tillvägagångssättet cyniskt, vilket det är. Samma lista du borde ha kollat före insättningen är också listan du kollar när "hjälpen" hör av sig.

Varför Finansinspektionen inte är platsen att anmäla till

Det här förvirrar många och kostar veckor.

Du kan tipsa FI om vad som hänt. Men FI är tydliga med vad det leder till: de kan publicera namnet bedragarna använt på varningslistan och varna andra. De kan inte driva ditt ärende, kräva tillbaka dina pengar eller ge dig personlig hjälp. FI:s egen ordning är: bryt all kontakt, kontakta banken, anmäl till polisen — inte i stället för.

Gör båda. Bara inte i tron att det ena är det andra.

Får jag tillbaka pengarna?

Ibland. Betydligt mer sällan än marknadsföringen låter påskina.

Det hänger på en fråga: når medlen en tjänst som omfattas av penningtvättsregelverket — en centraliserad börs, en betaltjänstleverantör — innan de skiktas vidare? Gör de det, och det finns en polisanmälan, finns en väg. Går de genom mixers eller vidare till kedjor med svag samarbetsvilja blir vägen mycket smal.

Ingen kan ge dig en seriös procentsats. Den som gör det per telefon, utan att ha sett en enda transaktion, säljer något.

Var beredd på "räddningsbolagen"

Några veckor efter bedrägeriet hör någon av sig och erbjuder sig att få tillbaka dina pengar. Ibland som advokat, ibland med påstådda kontakter på en börs. Ibland som Finansinspektionen — FI skriver själva att bedragare utger sig för en myndighet och nämner sig själva som exempel. Det som begärs är en förskottsbetalning, en "licens" eller en "skatt".

Polisen har ett eget namn på det: avgiftsbedrägeri, egen rubrik på polisens sida om investeringsbedrägeri. Du blir ombedd att betala en avgift för hjälp, och hjälpen kommer inte.

Samma nätverk, eller någon som köpt offerlistan. Kännetecknen är stabila:

• Kontakten kommer från dem, inte från dig
• Pengar krävs innan något har utförts
• Resultatet garanteras
• Insiderkontakter påstås

Att anmäla är gratis. FI säger det utan omskrivningar: varken myndigheter eller seriösa företag kräver förskottsbetalning för att hjälpa dig få tillbaka pengar. Polisen skriver det rakt ut: bryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig.

Varför du ska registrera adressen publikt

En förundersökning går i utredningens takt. En publik registrering verkar samma dag.

När du lägger upp adressen, hashen och webbplatsen på Chainabuse blir posten läsbar för börsernas compliancefunktioner, för utredare och för alla som söker på den adressen innan de överför. Chainabuse är gratis och samlar rapporter om samma adress — enstaka fall blir ett synligt mönster.

Ofta är det inte den som anmäler som räddas, utan den som söker två veckor senare och hittar varningen.

Vanliga frågor

1. Var anmäler jag ett kryptobedrägeri i Sverige?

Till polisen, genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Investeringsbedrägeri går inte att anmäla via polisens e-tjänst. Ring 112 bara om brottet pågår just nu.

2. Kan jag anmäla investeringsbedrägeri på webben?

Nej. Polisen placerar "bedrägeribrott (utom kontokortsbedrägeri)" i gruppen som kräver telefon eller besök, och sidan om investeringsbedrägeri nämner bara två sätt: 114 14 eller en polisstation.

3. Hjälper Finansinspektionen mig att få tillbaka pengarna?

Nej. FI kan publicera bedragarnas namn på varningslistan och varna andra, men kan inte ge dig personlig hjälp och inte återkräva dina medel. Vägen dit är polisanmälan.

4. Ska jag anmäla till Ekobrottsmyndigheten i stället?

Nej. EBM utreder främst bokföringsbrott, skattebrott, borgenärsbrott och finansmarknadsbrott. Ett investeringsbedrägeri mot dig som privatperson hanteras av polis och åklagare.

5. Vilket underlag behöver jag ha framme?

Mottagaradresser, transaktionshash (TXID) med datum och tid, mottagarens bankkontonummer eller IBAN om bank varit inblandad, oklippta skärmdumpar, plattformens exakta webbadress och en skriven kronologi.

6. Hur lång tid har jag på mig?

Du kan anmäla när som helst, men den reella möjligheten att frysa medel ligger i de första 24 till 72 timmarna. Anmäl ändå om det gått månader — ditt fall kan läggas till andra i samma upplägg.

7. Ersätter en rapport till Chainabuse polisanmälan?

Nej, gör båda. Polisanmälan startar brottsutredningen i Sverige. Rapporten till Chainabuse gör adressen synlig direkt för börser och utredare i alla länder.